I smalstråksgallring (pienuratekniikka) utförs förstagallringen med en beståndsgående småskogsmaskin längs smala stickvägar – cirka 2,5–3 meter breda, med ungefär 10 meters förband. Inga permanenta stickvägar öppnas alls, så hela den produktiva arealen förblir i bruk. Namnet är finskt: pienura betyder "smal stickväg".
Hur fungerar smalstråksgallring?
I konventionell maskinell drivning öppnas vid förstagallringen ett permanent stickvägsnät för hela omloppstiden, vanligen med cirka 20 meters förband och en vägbredd på 4–4,5 meter. Träden som avverkas för vägarna återkommer aldrig i produktionen.
Smalstråksgallring går en annan väg. Efter förstagallringen står huvudstammarna med 2,5–3 meters mellanrum, och en beståndsgående småskogsmaskin är bara 1,65 meter bred. Maskinen ryms mellan de växande träden. Stickvägarna läggs med cirka 10 meters förband, ett avstånd som följer direkt av kranens räckvidd på drygt fem meter – varje träd i beståndet kan nås från vägarna.
Både avverkning och skotning sker på samma smala vägar, med maskiner i samma storleksklass. Detta är ett villkor för metoden: om vägarna måste breddas för större skotare går metodens grundidé förlorad.
Varför är stickvägar ett problem för virkesproduktionen?
Marken under stickvägarna står utanför produktionen precis när beståndet bygger värde. Fasen mellan första och andra gallringen är beståndets ekonomiskt mest värdefulla tillväxtperiod. När den arealen förblir produktiv ökar uttaget i andragallringen, och den totala virkesproduktionen per hektar stiger över hela omloppstiden. En skog som växer snabbare binder dessutom mer kol.
Smala vägar och lätta maskiner ger också ett skonsamt resultat. Mark- och i synnerhet rotskadorna förblir anmärkningsvärt små. Dessutom är skogen betydligt mer tilltalande att se på, och en glädje att vistas i.
Vad händer vid andragallringen?
Stickvägar för större maskiner öppnas först vid andragallringen, om de alls behövs. Eftersom träden som annars hade avverkats för vägarna har hunnit växa blir uttaget större. Vid det laget har de smala vägarna ofta vuxit igen så fullständigt att de inte längre syns i beståndet. Beståndsgående skördare klarar timmerdimensioner, så även andragallringen kan utföras med samma metod.
Vilka maskiner kräver smalstråksgallring?
Metoden förutsätter maskiner som är smala, lätta och långräckviddiga i förhållande till sin storlek. Den småskogsmaskin som används i den pågående forskningen, skördaren Alstor 850H, är 1,65 meter bred, väger cirka 4 000 kg och har en kranräckvidd på 5,2 meter. Samma basmaskin fungerar både som skördare och skotare. Röjning och ungskogsvård kan utföras med motsvarande maskin utrustad med ett ackumulerande energiaggregat. Små maskiner betyder också lägre driftskostnader – och avsevärt lägre flyttkostnader mellan objekten.
Var passar smalstråksgallring?
Metoden är utvecklad för förstagallringar. Den erbjuder också en lösning för allt svårare drivningsförhållanden och för objekt där tunga maskiner inte kan arbeta.